ធម៌ទាំងឡាយមានហេតុនិងបច្ច័យ
ធម៌ដែលត្រាស់ដឹងរបស់ព្រះសម្មាសម្ពុទ្ធមិនមានអ្វីក្រៅអំពីច្បាប់ធម្មជាតិ។ច្បាប់ធម្មជាតិជារើស ជាមូលនៃចំណេះដឹងទាំងអស់នៅក្នុងលោក។វិទ្យាសាស្រ្ត គីមី ទស្សនវិទូនិងចំណេះអ្វីៗទាំងអស់មិនអាចដឹងអ្វីក្រៅអំពីច្បាប់ធម្មជាតិឡើយ។កាលដែលដឹងច្បាស់នៅច្បាប់ធម្មជាតិ គេយកច្បាប់នោះមកប្រើគ្រប់ប្រភេទដែលមនុស្សលោកទើបនឹងចាប់ផ្ដើម ចម្រើន។ហើយនិងបន្តទៅមុខទៀត។ប្រភេទនៃច្បាប់ធម្មជាតិអាចជាបច្ច័យផលិតរបស់ខុសៗគ្នា ក៏មានឈ្មោះខុសៗគ្នា។ចង់ធ្វើអ្វីក៏ដោយត្រូវតែមានច្បាប់ធម្មជាតិនៅក្នុងនោះ។វេជ្ជបណ្ឌិតខាងអ្វីក៏ដោយ វិស្វករផ្នែកអ្វីក៏ដោយត្រូវតែយល់ដឹងអំពីច្បាប់ធម្មជាតិនោះៗ
ព្រះសម្មាសម្ពុទ្ធព្រះអង្គត្រាស់ដឹងអ្វី?គឺព្រះអង្គត្រាស់ដឹងនូវច្បាប់ធម្មជាតិទាំងអស់ពុំមានចន្លោះកន្លែងណា(សព្វញ្ញុតញ្ញាណ) ដោយសារការពិចារណា រកហេតុផលនៅក្នុងធម្មជាតិទាំងអស់ សិក្សាពិចារណា មិនដឹងជាប៉ុន្មានអសង្ខៃផែនដីទេ។មកដល់កន្លែងនេះប្រាកដជាមានមិត្តអ្នកអានខ្លះឆ្ងល់យ៉ាងខ្លាំង។ផែនដីចេះបាត់ហើយកើតវិញដែរ។ទាំងអស់នេះអាចបញ្ជាក់បាននៅក្នុងរូបមន្តរបស់ព្រះអង្គ។បើលោកអ្នកសិក្សាមិនបានពិចារណាក៏មិនឃើញដូច្នេះឡើយ។
មានសំណួរសួរទៀតហេតុអ្វីការជំនាន់នោះព្រះអង្គមិនបង្កើតរបស់ប្រើប្រាស់ឲ្យទំនើបៗដូចសម័យនេះ។ចម្លើយនេះនៅពេលអ្នកសិក្សាអ្នកនឹងយល់ដឹងដោយខ្លួនឯង។ដើម្បីឲ្យបាត់ការងឿងឆ្ងល់ថា ព្រះអង្គជាអ្នកវិទ្យាសាស្ត្រ តើមានអ្វីជាសំអាង?ព្រះអង្គមិនមែនជាអ្នកបង្កើតច្បាប់ធម្មជាតិទេគ្រាន់តែដឹងច្បាស់។ យើងខ្ញុំលើកយករូបមន្ត២ មកធ្វើអត្ថាធិប្បាយបកស្រាយតាមចំណេះ។ការបកស្រាយអត្ថាធិប្បាយគឺយើងខ្ញុំ។តែរូបមន្តត្រាស់ដឹងគឺព្រះសម្មាសម្ពុទ្ធ។៱ទីមួយ ធម៌ទាំងឡាយមានហេតុនិងបច្ច័យ។ ទីពីរ បដិច្ចសមុប្បាទធម៌។(សូមបន្ថែមបន្តិចអំពីហេតុដែលគេពុំបានដឹងថាធម៌របស់ព្រះសម្មាសម្ពុទ្ធជាវិទ្យាសាស្ត្រ ។មកពី ជំនាន់នោះមិនមានអ្នកចេះដឹងខាងវិទ្យាសាស្ត្រទើបតែជំនាន់នេះវិទ្យាសាស្រ្តក៏ចម្រើនឡើង)។
ធម៌ទាំងឡាយមានហេតុនិងបច្ច័យ។
អ្នកចូលចិត្តសង្កេតការវិវត្តន៍នៃសត្វលោក ឃើញថារបស់អ្វីទាំងអស់គ្មានលើកលែង ប្រែប្រួលឆ្ពោះទៅរកការវិនាស ហេតុអ្វីទៅណ៎ បានជាធម្មជាតិទាំងអស់មានការប្រែប្រួល តើធម្មជាតិ អត់មានហេតុដែលធ្វើឲ្យប្រែប្រួលតើដូចម្ដេច? គឺធម្មជាតិឈប់ប្រែប្រួលតែបើមានហេតុវិញធម្មជាតិប្រែប្រួល។ ដូច្នេះធម្មជាតិទាំងអស់កាលបើមានហេតុប្រែប្រួលការបើអត់ហេតុឈប់ប្រែប្រួលដូច្នេះជារៀងដរាបតរៀងទៅ។សង្ខេបឱ្យខ្លី មានហេតុធម្មជាតិប្រែប្រួល អត់មានហេតុធម្មជាតិអត់ប្រែប្រួល។ដោយសង្កេតឃើញថាពុំមានធម្មជាតិណាដែលមិនចេះប្រែប្រួលធ្វើដំណើរទៅមុខឆ្ពោះទៅសេចក្តីវិនាស។ធម្មជាតិទាំងនោះអាចប្រែប្រួលបានទាល់តែមានហេតុនិងបច្ច័យ។កាលបើធម្មជាតិមានហេតុនិងបច្ច័យហើយ ធម្មជាតិនោះប្រែប្រួល។ កាលបើមានហេតុកើត អត់ហេតុរលត់(រូបមន្តរបស់ព្រះអង្គ ធម្មជាតិទាំងឡាយមានហេតុនិងបច្ច័យ។ធម្មជាតិទាំងឡាយកើតរលត់(មិនទៀង) ការសិក្សាពិចារណា រកហេតុផលនៅក្នុងធម្មជាតិនិងសត្វលោក ពីមួយជាតិទៅមួយជាតិពីមួយផែនដីទៅមួយផែនដី បញ្ញាកាន់តែចម្រើនឡើងចំរើនឡើង ដូចជា ការសង្កេតមើលធម្មជាតិដែលវិលវល់ជុំវិញតែខ្លួនឯង។ ឧទាហរណ៍ នៅពេលដែល កម្ដៅថ្ងៃប៉ះនិងទឹកជាហេតុឲ្យមានចំហាយទឹក ចំហាយទឹកជាហេតុអោយមានពពក ពពកជាហេតុឱ្យមានទឹកភ្លៀង ទឹកភ្លៀងជាហេតុអោយមានទឹកជ្រោះ ទឹកជ្រោះជាហេតុអោយមាន ទឹកអូរ ទឹកអូរជាហេតុអោយមានទឹកស្ទឹង ទឹកស្ទឹងជាហេតុអោយមានទឹកទន្លេ ទឹកទន្លេជាហេតុអោយមាន ទឹកសមុទ្រ ទឹកសមុទ្រ ប៉ះនិងកម្ដៅថ្ងៃជាហេតុឲ្យមានចំហាយទឹក ចំហាយទឹកជាហេតុឱ្យមានពពក ការប្រព្រឹត្តនៃធម្មជាតិរបៀបនេះគ្មានចេះចប់។ ការរៀបរាប់របៀបនេះបើសង្កេតមើលទៅលើច្បាប់ បដិច្ចសមុប្បាទ មិនសូវខុសគ្នាទេ ច្បាប់នេះឯងហើយ ដែលមានអវិជ្ជាជាដើមហេតុ ឱ្យមានកំណើត ឱ្យមានទុក្ខ (ទុក្ខសច្ចៈសមុទ្ទយសច្ចៈ)មានចុតិ បដិសន្ធិ វិលវល់នៅក្នុងភពកាយ និងកាមភព រូបភព អរូបភព ដែលជាកិលេសវដ្ត កម្មវដ្ត វិបាកវដ្តដូច្នេះឯង។ទម្រាំព្រះអង្គត្រាស់ដឹងនៅច្បាប់ធម៌កំពូលទាំងនេះមិនដឹងជាប៉ុន្មានសែនផែនដីទេដែលព្រះអង្គសាងបារមីបង្កើនបញ្ញា និងបរិច្ចាគខ្លួន កែវភ្នែក ជាទានដើម្បីសង្គ្រោះសត្វលោក។

សូមគោរពចំពោះមិត្តអ្នកអាន ដែលនិងអានអត្ថបទនេះនិងអានជាបន្តទៀតនៅសៀវភៅវិថីបញ្ញា។ មិនមែនជាសៀវភៅ ដូចសៀវភៅអ្នកនិពន្ធធម្មតាជាសៀវភៅចប់ត្រឹមមួយក្បាលឬ 10 ក្បាល 20 ក្បាលទៅតាមគំនិតធម្មតាដែលអ្នកនិពន្ធចង់ឱ្យចប់ជាភាគខ្លីឬវែង។ ចំណែកសៀវភៅនេះជាសៀវភៅវិថីបញ្ញា បើអ្នកមានឧបនិស្ស័យជាមួយនឹងព្រះធម៌ដែលព្រះសាស្តាត្រាស់ដឹង នៅពេលចាប់ផ្ដើមអានហើយមានចំណូលចិត្តបានសេចក្តីថាអ្នកបានបោះមួយជំហាន និងទៅតាមមាគ៌ា ចម្រើនបញ្ញាបន្តិចម្ដងបន្តិចម្ដងមិនដឹងជាបានប៉ុន្មានឆ្នាំឬប៉ុន្មានជាតិ បើសិនជាមិត្តអាចយល់តាមការត្រាស់ដឹងនៅព្រះសាស្តាដែលលោកបានសម្ដែងនៅក្នុងព្រះត្រៃបិដកដែលចែកជាបីសណ្ឋាន គឺព្រះវិន័យ ព្រះសុតន្តបិដក ព្រះអភិធម្ម ទាំងអស់ មាន១១០ក្បាល។ ដែលមានអត្ថន័យជ្រៅក្រៃលែងដែលពុំអាចមានបុគ្គលណាយល់ដល់ទីជម្រៅទាំងអស់ ដែលជារូបមន្តវិទ្យាសាស្រ្ត ដូចជា ធម៌ទាំងឡាយមានហេតុនិងបច្ច័យ អនិច្ចំ ទុក្ខំ អនត្តា បដិច្ចសមុប្បាទធម៌ រូប ចិត្ត ចេតសិក វិថីចិត្ត និងពាក្យជាច្រើនទៀតដែលជាពាក្យបច្ចេកទេសបង្កើតឡើងរបស់ព្រះសាស្តា ដែលរកឃើញឬត្រាស់ដឹង ។ព្រះអង្គបានសំដែងថា ការបន្តជាតិ ចុតិនិងបដិសន្ធិ មាន។ ពាល បណ្ឌិត ថោកទាប ថ្លៃថ្នូរ។ល។មានពិតប្រាកដ តែបុគ្គលចុតិនិងបដិសន្ធិ ពាល បណ្ឌិត ថោកទាប ថ្លៃថ្នូរមិនមាន ពិបាកស្ដាប់ តែអាចស្ដាប់និងយល់បានចំពោះបុគ្គលដែលមានឧបនិស្ស័យ។ចុងបញ្ចប់នៃសៀវភៅវិថីបញ្ញា គឺព្រះនិព្វានជាសុខពិតប្រាកដមិនមានបច្ច័យតាក់តែង។ ដូច្នេះភាគទីបញ្ចប់របស់សៀវភៅនេះអាចទៅតាមឧបនិស្ស័យរៀងៗខ្លួន។ខ្ញុំបាទសូមអនុមោទនាចំពោះបុគ្គលដែលមានឧបនិស្ស័យចាប់ផ្ដើមសិក្សានៅមាគ៌ានៃព្រះសម្មាសម្ពុទ្ធដែលនៅក្នុងព្រះត្រៃបិដជាព្យញ្ជនៈព្រះតថាគតជាមរតកមិនមានអ្វីប្រៀបបាន។កន្លែងនេះគឺជាកន្លែងអត្ថាធិប្បាយទូទៅនៅគាថារបស់ព្រះតថាគត។
សូមបញ្ជាក់ចំពោះអ្នកអានទាំងអស់ថានៅក្នុង site វិថីបញ្ហាគឺជា siteបញ្ជាក់នៅគាថារបស់ព្រះសម្មាសម្ពុទ្ធ។អត្ថាធិប្បាយតាមបែបវិទ្យាសាស្រ្ត។ឯកាសិក្សាគឺនៅ siste ដែលមានឈ្មោះថា ពន្លឺបរមត្ថចំណងជើងក្នុងការសិក្សាឈ្មោះថាតើព្រះព្រះពុទ្ធត្រាស់ដឹងអ្វី?
នៅក្នុងវិថីបញ្ញានិងអត្ថាធិប្បាយអំពីការយល់ដឹង ដែលអ្នកវិទ្យាសាស្រ្តទាំងឡាយមិនទាន់បានស្រាវជ្រាវដល់ទីជម្រៅ។ នៅទីបំផុតបើសិនជាអ្នកមានឧបនិស្ស័យ អ្នកនឹងដឹងថា
ខ្លួនអ្នក សត្វលោក ពិភពលោក វត្ថុទាំងអស់ ជាអ្វីពិតប្រាកដ? អ្នកមកពីណានិងទៅណាទៀត?ធ្វើដូចម្ដេចរស់ដោយស្រួលមានសន្តិភាព នៅក្នុងសង្គមមនុស្សគ្រប់ប្រភេទ។ និងសំណួរច្រើនទៀត ដូច្នេះហើយបានជាវស៊ីតនេះឈ្មោះថា វិថីបញ្ញា។
ការសិក្សាភាគដំបូងគឺ ព្រះពុទ្ធត្រាស់ដឹងអ្វីភាគ ១
🌹❤️👉https://paramatthalight.wordpress.com/wp-admin/post.php?post=130&action=edit🙏🙏🙏☸️☸️☸️🌹❤️។

English
(English Translation):Respectful Salutation to ReadersWe offer our respect to the dear readers who are reading this text and who will continue reading the Path of Wisdom book. This is not a typical book written to end in one or ten or twenty chapters according to a writer’s ordinary idea of completion, either short or long. This is a book of wisdom’s path. If one possesses the supporting conditions (upanissaya) with the Dhamma realized by the Buddha, once one starts reading and feels inspired, it means they’ve taken one step forward on the path—gradually developing wisdom, little by little, whether over years or even lifetimes.If the reader can understand the enlightenment of the Buddha as expressed in the Tipiṭaka—composed of the three baskets: Vinaya, Sutta, and Abhidhamma—then they will discover that it contains 110 chapters with profound meaning, which no ordinary person can fully comprehend. It is like a scientific formula including laws such as: all phenomena arise with causes and conditions, impermanence, suffering, non-self, dependent origination, matter, consciousness, mental factors, cognitive processes, and many technical terms coined by the Buddha upon realizing these truths.The Buddha clearly taught that rebirth, death (cuti), and reconception (paṭisandhi) exist. There truly are fools and wise, low and noble beings. But these types—fool, wise, low, noble—are not fixed entities; they arise dependently and are difficult to comprehend unless one has upanissaya.The final destination of the Path of Wisdom book is Nibbāna, the true happiness beyond conditions. Therefore, its ending depends on each reader’s own supporting conditions. I humbly rejoice in those who begin their study along the path of the Buddha, preserved in the Tipiṭaka—letters that are the incomparable inheritance of the Tathāgata.This is the general introduction to the verses of the Tathāgata. The first section of study begins with:“What Did the Buddha Realize?” – Part 1🌹❤️👉https://paramatthalight.wordpress.com/wp-admin/post.php?post=130&action=edit
🙏🙏🙏☸️☸️☸️🌹

Francais
Traduction française) :Salutation respectueuse aux lecteursNous exprimons notre respect envers les chers lecteurs qui lisent ce texte et continueront la lecture du livre Le Chemin de la Sagesse. Ce n’est pas un livre comme les ouvrages classiques d’un auteur, qui se terminent après un ou dix ou vingt chapitres selon l’intention de conclure de manière courte ou longue. Ce livre est un chemin vers la sagesse. Si vous possédez les conditions propices (upanissaya) pour comprendre le Dhamma que le Bouddha a réalisé, dès que vous commencez à lire et que vous ressentez de l’inspiration, cela signifie que vous avez fait un premier pas sur la voie—développant la sagesse progressivement, petit à petit, sans savoir combien d’années ou de vies cela prendra.Si vous pouvez comprendre l’Éveil du Bouddha tel qu’il est exposé dans le Tipiṭaka, qui se compose des trois corbeilles : le Vinaya, les Suttas, et l’Abhidhamma, vous découvrirez qu’il comprend 110 chapitres, dont la signification est d’une profondeur inouïe, au-delà de la compréhension complète d’un être ordinaire. Il s’agit de formules scientifiques comme : tous les phénomènes ont des causes et conditions, l’impermanence, la souffrance, le non-soi, l’origine interdépendante, la matière, la conscience, les facteurs mentaux, les processus mentaux, ainsi que de nombreux autres termes techniques créés par le Bouddha lors de son Éveil.Le Bouddha a enseigné que la renaissance, la mort (cuti) et la reconception (paṭisandhi) existent réellement. Il y a bien des ignorants et des sages, des êtres inférieurs et nobles. Mais ces types—ignorant, sage, inférieur, noble—ne sont pas des entités fixes ; ils apparaissent selon les conditions et sont difficiles à comprendre sans upanissaya.La destination ultime du livre Le Chemin de la Sagesse est le Nibbāna, le vrai bonheur, indépendant de toute condition. Ainsi, la fin de ce livre dépend des conditions propres à chaque lecteur. J’exprime ma joie et ma profonde admiration pour ceux qui commencent à étudier le chemin du Bouddha, contenu dans le Tipiṭaka, lettres sacrées, héritage inégalé du Tathāgata.Ceci est l’introduction générale aux versets du Tathāgata. La première partie d’étude commence par :« Qu’a réalisé le Bouddha ? » – Partie 1🌹❤️👉https://paramatthalight.wordpress.com/wp-admin/post.php?post=130&action=edit
🙏🙏🙏☸️☸️☸️🌹❤️
Wisdom from the Dharma តារាង អត្ថបទទាក់ទងនិងព្រះពុទ្ធសាសនា
English Translation (Tipiṭaka Vol. 52, Sutta 6):>
Reverence, humility, contentment with what one has, gratitude for support received, and listening to the Dhamma at the proper time — this is the highest blessing.
(Tipiṭaka, Vol. 52, Sutta 6)
